Sad Arse Strippa

Ja vad bra det är med folk som faktiskt kommenterar när man ber dem! Det kallar jag civilkurage!
Jag har härmed fått en teaterdejt till onsdagens föreställning av Snövit (jag bjuder) och fått punkt fyra i gårdagens "varfördetärsåsvårtattblivänmedzanna"-lista bekräftad av Mr Wolob.
Jag skulle ju kunna försöka omskriva hans otroliga nominering, men skiter i det och gör en Linda Skugge, dvs. klistrar in mailet och hoppas på succé:

"Ja, som nämnt i går eller så! Man fattar aldrig hur du ser ut. Ena gången man ser dig har du punksmink, punkjacka, punkslang (anti-varfanärminanycklar

-ångestslang), skitsvart ruffy hair and whatnot. Och andra gången ser du ut som en rekorderlig men fundamentalt skeptisk bibliotekarie och umgås dessutom med aslånga män som tar ifrån dig all fokus. There you have it, nummer fyra."

Mr. Wolob som han en gång utgav sig för att vara

Mr. Wolob som han faktiskt uppfattas

Eller hur, jag är kvinnan med de tusen ansiktena! Jag borde verkligen göra ett snitsigt kollage med alla mina olika looks under 2008 som en nyårskaramell för er läsare!
Däremot ska ju Mr Wolob själv akta tungan för vilka okvädningsord han låter hoppa där ur, igår spatserade han kring likt Charlie Chaplin De Luxe med stiliga herrskor och en dam vid sin sida. Inte direkt den sluskige svinsure wannabesailorman I once known alltså.

Andra ämnet i dagens blogg (jag har så många på G nu att jag vill spara på krutet och max nämna 2 häftigheter per inlägg) är Lady Sovereign. Fifan vad jag älskar folk som bara är sådär jävla råpissed (utan egentlig anledning?) på annat folk och sedan gör "lyrical disses" sprängfyllda med frätande hat, kvicka kommentarer och nice förolämpningar. Cred till Alex för att han introducade mig för denna underbara kvinna. Ni som missat bör genast kolla upp "Sad Arse Strippa" som kretsar kring fenomenet Jennifer Lopez. ÄGIGT.


Lady Sovereign figurerar i dagens blogg

All At Once

"Sometimes the hardest thing and the right thing are the same"

Åh, det är ju givet att jag ska bli ultrasmörig o börja varje blogginlägg med ett citat som passar in på något i min omgivning at the moment!

Jag har för övrigt tappat stinget med det här med regelbunden bloggning, inte vill några stackars medmänniskor läsa om mitt otroligt ointressanta liv? Och inte är jag särskilt politisk heller så några sjuka utläggningar om rösträtt och asylsökning kammar ni inte här. Det enda jag är rätt okej på är ju att tycka negativt om saker och ting och sådant motarbetas ju av alla (utom typ Olov).

Inget har hänt sen sist. Förutom att någon försökt hugga sig in i vår replokal vilket resulterade i en alldeles för lång väntan på låssmeden i fredags. Jag har även lyckats greja två fribiljetter till "Snövit" på onsdag, men vet inte om nån är så jävla sugen på att gå med mig? Intresse kan anmälas i kommentarsraden så återkommer jag till dig.

Vi hade inbrottsförsök i replokalen


Det är inte lätt att bli kompis med mig.
För det första har jag enormt ondskefulla ögonbryn vilket gör att jag allt som oftast ser ut som att jag inom ungefär elva sekunder kommer slita sönder halsen på den som råkar lägga en blick på mig.
För det andra kan jag inte tolerera 1. särskrivningar 2. felstavningar 3. folk som skriver på sin egen wall på Facebook och eftersom de flesta jävlar därute är totala jävla nollor i svenska språket dör en stor del av sig själva.
För det tredje måste jag alltid ha rätt. Jag är som Björne typ:

Zanna/Björne: Dom där gröna heter pepperoni
Offer: Njae, dom heter fefferoni
Zanna/Björne: Ja, det var det jag sa; fefferoni.

För det femte (jag orkar inte hitta på en fjärde) så är jag ruskigt negativ mot ungefär det mesta vilket stör de flesta stackars Svenssons.

Vad har jag mer för brister som gör det svårt för mig att bli en social individ?
Lämna era kommentarer där man lämnar kommentarer!



Ett av mina onskefulla ögonbryn