Walls come tumbling down

Ibland, när jag loggar in på msn tiiidigt, tiiidigt på morgonen (som typ nu, när inte ens tuppen harklat nattslemmet ur strupen) så skäms jag när jag ser att det är typ max en djävul online. Dessutom är den djävulen är alltid online, typ en sån där jävla hacker!
För jag tänker så, uh oh, tänk så är det typ nån som ser mig att "aha, där loggade hon in i ottan och var sugen på lite chatt!!!" Skitpinsamt helt enkelt. De kanske tror att jag är überberoende av msn, att det är mitt syre eller nåt. Ingen vill verka beroende av datamaskineri!

Påtal om sånt.
Jag vet inte vad jag ska tycka om Facebook. Det känns som en lekplats för vuxna lågt begåvade, på något sätt. Där skickar de fucking jävla nallar som är fluffiga och kramas till varann, trots att de kanske är trettio år! De skickar applikationer om t ex "Hitta kärleken på Facebook" eller typ "Vilken kaninunge har sötast öron-quiz". Jag iggar av ren princip allt som inte skickas av till exempel Sofi. Sen när jag väl gjort nåt jävla quiz eller så så måste jag ta bort applikationen för att min Facebooksida ser ut som en friggin cirkus.
Men! Alla bloggare är sjukt negativa mot Facebook och därför tänkte jag att jag ändå skulle försöka hitta något positivt i denna asigt fula designade sida.

Saker som faktiskt är rätt positiva med Facebook:

* T ex att man kan sålla ut agnarna från vetet ganska omedelbart. Står det att det Niklas precis la till "Am I bangable?"-testet vet man att han är faktiskt inte mycket att hänga i julgranen. Likaså om ens chef skickar kedjebrev om barnen i Somalia. No thanks.

* Man kan se hur gamla vänner och klasskamrater ser ut nuförtiden. Särskilt när alla blivit så jävla fula.

* Man kan underhålla sig en hel kväll genom att kolla på fotografier från folks utekvällar ("Location: Pubben!!!!!!") där andemeningen är "Kolla på oss, vi är skitfulla & har roligt, se så lyckade vi är! O här håller jag min Happy Hour-drink i ansiktshöjd för att ni riktigt ska förstå hur lyckade vi är!!"

* Man kan lätt se vem som är organiserad och vem som är ett kaos. Tar det fem minuter att scrolla ner till någons "wall" är det något allvarligt fel på ordningssinnet.

Ja, nu hinner jag inte komma på mer positiviteter, det är fan mer jobbigt än att vara negativ.

Strö lite socker på maaj

Jag vill kuta upp för fucking Mount Everest (och även om det är jävligt snöigt och kallt och jag verkligen suger på att klättra så skulle det vara nice) och bara skrika: "AVOKADO ÄR SÅ JÄVLA GOTT!"

Folk som inte förstår sig på avokado har inte upplevt det riktiga livet. Welcome back, losers.
Det enda jag äter, egentligen är 4 avokados per dag och är stolt över det. God must have spent a little more time on that vegetable!
När jag fyller år vill jag ha ett avokadoträd, det vore fan drömmen.
Det enda obehagliga med min favoritgrönsak är däremot detta:
"Ordet avokado kommer ytterst från nahuatl (aztekernas språk) ahuacatl, som ordagrant betyder testikel" (Wikipikipedia)

Jag väljer dock att förlita mig på den senare versionen:

"Frukten kallades förr även advokatpäron, då formen är päronaktig och på grund av en folketymologisk koppling till advokater. Ett annat namn var krokodilpäron eller alligatorpäron, då skalet påminner om krokodilers/alligatorers skinn."



Avokado är så jävla nice

Sad Arse Strippa

Ja vad bra det är med folk som faktiskt kommenterar när man ber dem! Det kallar jag civilkurage!
Jag har härmed fått en teaterdejt till onsdagens föreställning av Snövit (jag bjuder) och fått punkt fyra i gårdagens "varfördetärsåsvårtattblivänmedzanna"-lista bekräftad av Mr Wolob.
Jag skulle ju kunna försöka omskriva hans otroliga nominering, men skiter i det och gör en Linda Skugge, dvs. klistrar in mailet och hoppas på succé:

"Ja, som nämnt i går eller så! Man fattar aldrig hur du ser ut. Ena gången man ser dig har du punksmink, punkjacka, punkslang (anti-varfanärminanycklar

-ångestslang), skitsvart ruffy hair and whatnot. Och andra gången ser du ut som en rekorderlig men fundamentalt skeptisk bibliotekarie och umgås dessutom med aslånga män som tar ifrån dig all fokus. There you have it, nummer fyra."

Mr. Wolob som han en gång utgav sig för att vara

Mr. Wolob som han faktiskt uppfattas

Eller hur, jag är kvinnan med de tusen ansiktena! Jag borde verkligen göra ett snitsigt kollage med alla mina olika looks under 2008 som en nyårskaramell för er läsare!
Däremot ska ju Mr Wolob själv akta tungan för vilka okvädningsord han låter hoppa där ur, igår spatserade han kring likt Charlie Chaplin De Luxe med stiliga herrskor och en dam vid sin sida. Inte direkt den sluskige svinsure wannabesailorman I once known alltså.

Andra ämnet i dagens blogg (jag har så många på G nu att jag vill spara på krutet och max nämna 2 häftigheter per inlägg) är Lady Sovereign. Fifan vad jag älskar folk som bara är sådär jävla råpissed (utan egentlig anledning?) på annat folk och sedan gör "lyrical disses" sprängfyllda med frätande hat, kvicka kommentarer och nice förolämpningar. Cred till Alex för att han introducade mig för denna underbara kvinna. Ni som missat bör genast kolla upp "Sad Arse Strippa" som kretsar kring fenomenet Jennifer Lopez. ÄGIGT.


Lady Sovereign figurerar i dagens blogg

All At Once

"Sometimes the hardest thing and the right thing are the same"

Åh, det är ju givet att jag ska bli ultrasmörig o börja varje blogginlägg med ett citat som passar in på något i min omgivning at the moment!

Jag har för övrigt tappat stinget med det här med regelbunden bloggning, inte vill några stackars medmänniskor läsa om mitt otroligt ointressanta liv? Och inte är jag särskilt politisk heller så några sjuka utläggningar om rösträtt och asylsökning kammar ni inte här. Det enda jag är rätt okej på är ju att tycka negativt om saker och ting och sådant motarbetas ju av alla (utom typ Olov).

Inget har hänt sen sist. Förutom att någon försökt hugga sig in i vår replokal vilket resulterade i en alldeles för lång väntan på låssmeden i fredags. Jag har även lyckats greja två fribiljetter till "Snövit" på onsdag, men vet inte om nån är så jävla sugen på att gå med mig? Intresse kan anmälas i kommentarsraden så återkommer jag till dig.

Vi hade inbrottsförsök i replokalen


Det är inte lätt att bli kompis med mig.
För det första har jag enormt ondskefulla ögonbryn vilket gör att jag allt som oftast ser ut som att jag inom ungefär elva sekunder kommer slita sönder halsen på den som råkar lägga en blick på mig.
För det andra kan jag inte tolerera 1. särskrivningar 2. felstavningar 3. folk som skriver på sin egen wall på Facebook och eftersom de flesta jävlar därute är totala jävla nollor i svenska språket dör en stor del av sig själva.
För det tredje måste jag alltid ha rätt. Jag är som Björne typ:

Zanna/Björne: Dom där gröna heter pepperoni
Offer: Njae, dom heter fefferoni
Zanna/Björne: Ja, det var det jag sa; fefferoni.

För det femte (jag orkar inte hitta på en fjärde) så är jag ruskigt negativ mot ungefär det mesta vilket stör de flesta stackars Svenssons.

Vad har jag mer för brister som gör det svårt för mig att bli en social individ?
Lämna era kommentarer där man lämnar kommentarer!



Ett av mina onskefulla ögonbryn

I fought the war but the war won

Jag har börjat hänga på Haket igen. Eller iallafall kanske någon gång då och då. Kolla upp sina gamla poetkamrater... Synd bara att stället numera känns som en jävla ruin, en kremerad websida där ens ord ekar längs väggarna som hotar att falla in.

För övrigt känns det som en djävul trampar på min ryggrad och kallsvetten är ett faktum.

Helgens slutsats:
Det är bara ett k som skiljer vatten från vodka i Tjeckien.

Ruby Blue

Fyfan, det töntigaste har hänt: Jag har bränt mig på en kronärtskocka!
FOR FUCK SAKE?!

Dagens citat:
"Fråga: 'Vem är Jesus?'
'Jag vet inte, för jag har nämligen aldrig träffat honom!!!!'"

Haha, nä men eller hur. Hur fan ska man kunna veta vem någon är om man bara sett honom på sluddriga bilder i kyrkan?

Vi avslutar med det ABSOLUT roligaste just nu:
Det absolut roligaste just nu

I've been down this road

Kan vara det cutaste ever: En kille såg en söt tjej på tunnelbanan, slängde ihop en hemsida och hittade henne. Nu ska de dock bli rika på att sälja den översöta storyn. Ger en bitter eftersmak.

Det här med Facebook. Alltså. Jag kan tyvärr inte förstå den här enorma hysterin kring att de äger ens personliga information. De flesta hemsidor kan ju göra vad de vill med min information som jag anger, det gäller väl bara att hålla sig i skägget och inte skriva sitt kontonummer och sånt. Det har blivit så hajpat, vad är det värsta som kan hända liksom? Att de använder min kropp i en kampanj mot fetma? Härligt! Att de använder mitt ansikte i en porrfilm? Right on, Facebook! Att de mailar mina arga blogginlägg till kommande arbetsgivare? Kör hårt!

En av de roligaste sakerna som finns i hela världen är att det finns en uppblåsbar krokodil i en sjö mellan Lomma och Bjärred. Livet känns så värt varje morgon jag ser den.
Det flyter runt en uppblåsbar krokodil i en sjö mellan Lomma och Bjärred